Det var första gången KFUM Örebro
Vildmark arrangerade en multisporttävling, och den beräknade sluttiden stämde ganska
bra för dem som kom först i mål. Men att ett lag skulle vara ute bara på
orienteringen i sju timmar var nog mer än arrangörerna väntat sig.
-ja, nästa år kommer vi nog att ha en maxtid så att det inte drar ut så mycket på
tiden, säger tävlingsledaren Mats Gustavsson.28 lag
deltog i multisporttävlingen där tvåmannalag tillsammans skulle ta sig runt banan på
kortast möjliga tid. 2,5 mil mountainbike, 1,5 mil orientering, 2,5 mil
mountainbikeorientering och 1 mil kanotpaddling ingick.
Starten gick strax efter 10 på lördagsförmiddagen. Sju timmar sju minuter senare var
det segrande laget i mål. Tomas Jansson och Örjan Eriksson från Almby IK och OK
Alferna. Men de hade lite problem att komma i kanoten.
-Ja, skrattar Tomas, igen av oss hade paddlat på många herrans år och var vana med de
stora, tunga, osänkbara kanoterna. Nu fick vi en snabbgående men också instabil kanot
så den välte när vi skulle i.Då hade Mattias Jansson och Mårten Frendelius från
Hagaby Goif redan en halv minuts försprång.
|
-De är ju elitorienterare och sprang ifrån
oss på orienteringen, men vi cyklade i kapp dem och på paddlingen var de för trötta
för att orka kriga. Mårten hade visst kramp också så han låg i kanoten och
stretchade, det såg rätt kul ut, fortsätter Tomas.
Segern firade han och Örjan med att cykla i Kilsbergen!
-Jag var banchef för Ånnaboda MTB som gick på söndagen och hade egentligen inte tid
att var med på den här tävlingen , men Örjan lovade hjälp mig skylta banan och då
blev det så. Utmaning på ett bräde
Ett rent tjejlag fanns med i startlisten.
-Vi gör det här för det verkar jätteskoj, ett litet äventyr, sa Tale Gulliksen, som
är elitorienterare och tävlar För Sävedalen AIK, innan starten.
-Det är en utmaning att göra allt på ett bräde, det blir som ett jättelång
träningspass fast med variation, fortsatte lagkamraterna och den "glade
motionären" Jennie Brobakken, som nyss flyttat till Örebro.
Kvart över nio på lördagskvällen paddlade de genom centrala Örebro och fick glada
hejarop från gästerna på uteserveringarna längs Svartån. Vid Slussen satt Tales
pojkvän Fredrik Johansson och kompisen Johan Ströme och väntade.
|
De var också med i tävlingen och slutade
sjua, 49 minuter efter segrarna.
-Det är jätteskönt att allt gick bra, men nu är man allt bra trött och sliten. Tale
är tre resor värre än mig att springa, så jag fick styra tempot, sa Jennie när de
väl kommit i mål.
-Jo, men det visste vi redan inan. Däremot var vi ju jämna på cyklingen och paddlingen,
kontrade Tale.Tävlingsledningen fick en lång dag. Ett lag som
åkt ända från Malmö vägrade nämligen att ge upp. Trots en vrickad fot och bristande
orienteringskunskaper. De kom inte till samlingsplattsen Kalltjärn förrän vid 19-tiden
på kvällen. Medan merparten av de tävlande då redan gått i mål hade de
cykelorienteringen och paddlingen kvar.
-Men de slapp cykelorienteringen och tog sig direkt till Lindbacka istället, där kanoten
väntade på dem, berättar Mats Gustavsson. Med facit i hand var det för mycket
orientering och för kuperad bana. Men det får vi
ändra på till nästa år. När vi nu fick sådant gensvar den här
gången kommer vi säkert göra om det igen.
Får väl hoppas då att årets deltagare glömt bort värken i kroppen tills det är dags
att anmäla sig näste gång.
Artikeln är avskriven från Nerikes Allehnada och är gjord av Ingela Olofsson |