pil.GIF (218 bytes)Firade segern med att – cykla

Det var första gången KFUM Örebro Vildmark arrangerade en multisporttävling, och den beräknade sluttiden stämde ganska bra – för dem som kom först i mål. Men att ett lag skulle vara ute bara på orienteringen i sju timmar var nog mer än arrangörerna väntat sig.
-ja, nästa år kommer vi nog att ha en maxtid så att det inte drar ut så mycket på tiden, säger tävlingsledaren Mats Gustavsson.

28 lag deltog i multisporttävlingen där tvåmannalag tillsammans skulle ta sig runt banan på kortast möjliga tid. 2,5 mil mountainbike, 1,5 mil orientering, 2,5 mil mountainbikeorientering och 1 mil kanotpaddling ingick.
Starten gick strax efter 10 på lördagsförmiddagen. Sju timmar sju minuter senare var det segrande laget i mål. Tomas Jansson och Örjan Eriksson från Almby IK och OK Alferna. Men de hade lite problem att komma i kanoten.
-Ja, skrattar Tomas, igen av oss hade paddlat på många herrans år och var vana med de stora, tunga, osänkbara kanoterna. Nu fick vi en snabbgående men också instabil kanot så den välte när vi skulle i.
Då hade Mattias Jansson och Mårten Frendelius från Hagaby Goif redan en halv minuts försprång.
-De är ju elitorienterare och sprang ifrån oss på orienteringen, men vi cyklade i kapp dem och på paddlingen var de för trötta för att orka kriga. Mårten hade visst kramp också så han låg i kanoten och stretchade, det såg rätt kul ut, fortsätter Tomas.
Segern firade han och Örjan med att – cykla i Kilsbergen!
-Jag var banchef för Ånnaboda MTB som gick på söndagen och hade egentligen inte tid att var med på den här tävlingen , men Örjan lovade hjälp mig skylta banan och då blev det så.

Utmaning på ett bräde
Bild:Petter Koubek
Ovanlig syn. Det är inte varje dag man ser folk kånka på kanoter över Storbron. I lördags passerade 24 av de deltagande lagen i KFUM Örebros multisporttävling denna väg. Kanoten Solveig ställde till problem i början för Tomas Jansson och Örjan Eriksson från Almby IK och OK Alferna, men när de väl kommit i tog de sig också först i mål på tiden 7 timmat och 7 minuter.
Ett rent tjejlag fanns med i startlisten.
-Vi gör det här för det verkar jätteskoj, ett litet äventyr, sa Tale Gulliksen, som är elitorienterare och tävlar För Sävedalen AIK, innan starten.
-Det är en utmaning att göra allt på ett bräde, det blir som ett jättelång träningspass fast med variation, fortsatte lagkamraterna och den "glade motionären" Jennie Brobakken, som nyss flyttat till 		Örebro.
Kvart över nio på lördagskvällen paddlade de genom centrala Örebro och fick glada hejarop från gästerna på uteserveringarna längs Svartån. Vid Slussen satt Tales pojkvän Fredrik Johansson och kompisen Johan Ströme och väntade. De var också med i tävlingen och slutade sjua, 49 minuter efter segrarna.
-Det är jätteskönt att allt gick bra, men nu är man allt bra trött och		 sliten. Tale är tre resor värre än mig att springa, så jag fick styra tempot, sa Jennie när de väl kommit i mål.
-Jo, men det visste vi redan inan. Däremot var vi ju jämna på cyklingen och paddlingen, kontrade Tale.
Tävlingsledningen fick en lång dag. Ett lag som åkt ända från Malmö vägrade nämligen att ge upp. Trots en vrickad fot och bristande orienteringskunskaper.		 De kom inte till samlingsplattsen Kalltjärn förrän vid 19-tiden på kvällen. Medan merparten av de tävlande då redan gått i mål hade de cykelorienteringen och paddlingen kvar.
-Men de slapp cykelorienteringen och tog sig direkt till Lindbacka istället, där kanoten väntade på dem, berättar Mats Gustavsson. Med facit i hand var det för mycket orientering och för kuperad bana. Men det får vi		 ändra på till nästa år. När vi nu fick sådant gensvar den här gången kommer vi säkert göra om det igen.
Får väl hoppas då att årets deltagare glömt bort värken i kroppen tills det är dags att anmäla sig näste gång.

Artikeln är avskriven från Nerikes Allehnada och är gjord av Ingela Olofsson